Gå till innehåll

Renvallarprov i Finland

I Finland anordnas varje år i mars ett renvallarprov och tävling. Danska Katja Jerichau Hansen med lapska vallhunden Lapinlumol Bumbol "Petra" deltog 2005. Efteråt berättade hon för Beate Johannessen i AK lapsk om sina erfarenheter från tävlingen:

Det var tre fållor, varav en inte kunde användas på grund av tre meter snö, och portar mellan fållorna. Tre flockar med 5 renar i varje flock, alltså tillsammans 15 djur. Det var ganska stora fållor och samma flock renar skulle vallas in i nästa fålla.

Först fick hunden som gick lös träffa en ren som stod bunden vid ett träd. Man tittade på hundens reaktioner och lydnad.

Så gick hund och förare in i fållan och på signal från domaren släpptes hunden och skulle där driva runt 5 renar 3-4 varv. Sedan in genom porten till nästa fålla och på förarens kommando stanna vid porten och komma tillbaks till föraren när renarna gått genom porten. Efter detta hade domarna skaffat sig en uppfattning om hundens egenskaper.

Sedan gick förare och hund in i nästa fålla som var mindre. På signal från domaren släpptes hunden och skulle där driva runt 5 renar 3-4 varv. Sedan in genom porten till nästa fålla och på förarens kommando stanna vid porten och komma tillbaks till föraren när renarna gått genom porten.

Varje domare hade ett schema med 11 punkter, utifrån vilket han bedömde hund och förare:

  1. Förarens kontroll över hunden innan vallningen börjar
  2. På vilket sätt hunden börjar valla och samla renarna till en grupp
  3. Hundens beteende : Jagar den eller vallar den
  4. Frekvensen och kvaliteten på skallet
  5. Avståndet till renarna; för tätt på = risk att gruppen splittras;
    acceptabelt avstånd = hunden har möjlighet att valla renarna som en grupp
  6. Förarens kontroll på hunden under vallningen
  7. Om hunden slutar att valla, när den får signal om att sluta (Blir inkallad till föraren)
  8. Hur lång tid tar hunden på sej för att slappna av/bli lugn efter vallningen
  9. Samarbetet mellan hund och förare
  10. Hundens självförtroende och förmåga att ta ansvar i vallningen gentemot renarna
  11. Hundens fysiska kondition

0 är den lägsta poängen och 10 är den högsta.

Katja tyckte sig se att hennes Petra hade hjälp av att ha vana vid att valla (vara med) får hemma. Hon har inte alls så stort intresse för fåren, men när hon kom till renarna var hon på toppenhumör, svansen i högt läge, och visade att det verkligen var det hon var gjord för!

Petra har en bra grundlydnad och är även van att hålla ett visst avstånd till djuren.

Petra, utan renvana, placerade sig som nr 2 av 24 hundar på provet och på söndagens tävling fick hon placering 11 av 22.


Goda egenskaper hos en renvallarhund & förare:

Hunden måste vara dresserbar, vilket är en ärftlig egenskap.

Den måste kunna skälla bra - även på kommando - likväl som att kunna tiga på kommando vilket är en stor hjälp i arbetet. Under provet lades stor vikt vid att hunden inte startade förrän den fått signal från föraren och inte så snart den hade lust att skälla! Hunden måste ha bra hälsa och bra nerver.

Olika distrikt kan också ha olika krav på sina renhundars arbetsförmågor.

När en stor renflock ska drivas ut från exempelvis ett skogsparti måste hunden kunna vara tuff o skällig för att få flocken att flytta sej. Förmågan/viljan till att samarbeta med renskötaren är också en viktig egenskap.

När man använt hundar som inte skäller har det hänt att renarna blivit osäkra o spända, för de kan förväxla hunden med rovdjur, t ex järv, som det finns mycket av nu. Men när man använder skällande hundar vet renarna att det är hund och inte rovdjur.

Förr i tiden då man använde många hundar syntes det tydligt att renarna lärde sig känna igen de olika hundarna på skallet. De visste att de olika hundarna hade olika beteende, t ex mer eller mindre tuffa…

Om man vill delta på ett renhundsprov är det först och främst viktigt att ha en bra lydnad på sin hund. I annat fall kan man bli stoppad redan i starten för att hunden inte lyssnar och är för tuff mot renarna. Viss djurvana kan också vara bra att ha. Det är inte bra om renarna kommer till skada. Det är en bra idé att informera sig om hur renar fungerar, hur de reagerar, att de är flockdjur, vad säkerhetsavståndet till renarna innebär mm. Så att man har en aning om vad man ger sig in på!